lördag 13 september 2008

In the darkest hour.

The time is passing in slowmotion
You can even go back and see
her dragging him
him dancing with her,
here in the darkest hour.
You broke the remote
it only plays repeat.
Repeating what you said to the lovers face
through your friends words
Repeating her taking that warm hand,
that touch you in the darkest hour.
The old words echos around the dancefloor
and your new worlds gets lost in this slowmotion.
The seconds ticks slower til it just stands their with you.
Here in the darkest hour.

söndag 7 september 2008

90% städat rum

Idag masade jag upp från soffan, sparkade min handtagsrumpa och började städa mitt rum. Sara hjälpte mig och har nästan städat allt. Jag fick äntligen lägga på min Shaggymatta på golvet, vrida min säng och efter ett halvårs boende återigen i Kristianstad så ser det ut som att jag bor här. Jag bor här!
Jag fick sysselsätta mig från att känna smärta i mitt hjärta men som uttrycket brukar säga - När väl onda saker kommer, så kommer dem i mångfald. Idag så fick jag återigen inte tag i mitt ex. Fick reda på att min vän från Holland har bytt till att vara vän med mitt ex från mig som btw sade att han skulle komma till Solvesborg i helgen o kanske ta en fika i kstad med mig. Mitt ex hör inte av sig för att jag kan komma och hämta mina saker när jag vill när det var bestämt att han skulle komma till mig för jag kan inte ta allt på tåget. Försök du ta en matberedare, kläder, sims1spel och mera i dina egna händer! Sedan så tittar människor snett på mig så ja.. Onda saker kommer väl i mångfald.
Matematik imorgon tidiggt på morgonen. Så återigen kommer ja inte att synas för att jag är trög på morgonen. Men det får gå, för hur annars kommer man framåt?

lördag 6 september 2008

Singel

Efter många år.. 4 år om man ska vara exakt så är jag singel. Jag gjorde slut. Och i mitt huvud så betyder det att jag är den onde,elaka.. Allt hände igår. Alla visste efter några timmar och det kändes så himla hemskt.. Alla visste något känsligt om mig och blickar fick man vart man än gick. Jag flasha min BH framför Steven för han e min polare för han trodde att jag hade inget under. Det dumma är att han var där, på kåren och utanför där jag utförde min fyllegrej.. Fy fan säger jag bara. Vet ej om han såg men jag skäms så ytterst. Det gör ont i hjärtat. Hjärtat dunkar och efter vart hjärtslag känner man en vibration av smärta, ett sår som inte vill sluta blöda. Detta har verkligen inte varit enkelt. Men jag är glad att jag mött honom för han är en av de få människor som är så fina. Jah.. :(

Låt morgondagen vara lite enklare.